söndag 29 november 2009

1:a adventsbestyr

Har grejat och stått på med lite adventspyssel under vecka men hann inte bli klar med allt ändå. Men det kvittar, det blir advent i alla fall. Fixade till köket idag så nu är det nog med pyssel i mitt hem.

Har haft ledigt i fyra dagar, semester två av dagarna. Såå skönt. Var till mitt barnbarn Fabian med tillhörande föräldrar på torsdagen och hjälpte dom lite med att pynta i köket deras. På fredagen var jag och shoppade med barnbarnet Emma med tillhörande moderskap. Tre härliga, stressfria timmar. Åååh, vad det är skönt att kunna ta det lugnt när många springer som yra höns.

Första julbordet gick av stapeln på fredagkväll med underbara Anders jobb. Mycket trevligt med god mat, fri sprit och dans. Gissa om jag hade roligt? Japp, för jag körde ju som vanligt. Tänk att det behövs så mycket bedövningsmedel för att våga släppa loss. Jag klarade det galant utan. Dansade och hade skojsigt värre. Men vad mycket jag fick se.

Andra julbordet blev på lördagen hos min storasyster med man. Dom smiter ju till Indien på onsdag så då passade dom på att bjuda på mat innan för släkten. Mycket trevligt.

Lördagenkvällen avslutade underbara Anders och jag i soffan med jättegod chokladglögg. Vi är båda galna i choklad, ju mörkare desto bättre. Så jag kunde inte motstå flaskan när jag såg den och den är INTE alkoholfri...men gooooood...mumsimumsi... Socktillverkningen till alla mina barnbarn är i full gång. Tur det går fort nu när fötterna är så pyttepyttesmå.

måndag 23 november 2009

Och regnet det bara öser och öser ner...

Jösses, vad det finns mycket vatten där uppe i luften. Tänk om det gick att fördela lite jämnare över detta klot vi lever på. Vad grönt och fint det skulle vara överallt då...men just det...ju mer grönska ju mer regn blir det väl? Eller har jag missat något när jag skulle varit i skolan.

Hmm...kanske borde varit där i stället för i stallet...men nu är det i alla fall för sent att ändra på det. Hur det än är så har det regnar rejält mycket. Tack och lov att det inte kommit som snö. Då har det nog blivit som det blev i Gävle för ett antal år sedan. Vilken mardröm.


Insåg att jag blivit helt glömsk. Jag skulle skicka två paket för snart 2 veckor sedan. Jag hade skrivit adresser på och tejpat och klistrat och häftat, ja allt man gör med paket, sen då?

Jo, la in paketen bland alla mina garner och stängt dörren. Fick ett diskret mail över förfrågan om ena paketet förra veckan, om jag glömt eller posten slarvat.

Jag satt och klurade ett bra tag på vad jag gjort och inte gjort, så jag blev tvungen att kolla över mina gömmor här hemma...och fann dom där paketen...guuuud va snöpligt...jag var sååå säker på att jag postat dom. Tog med mig dom till affären och lade på lådan direkt. Det är såna gånger jag blir lite skraj över mig själv. Hur ska detta sluta?

Ska försöka adventspynta lite i veckan. Tror jag ska ta mig på våran stora fynd/loppis affär också. Se om jag kan hitta några bra julsaksfynd. Kan ju finna på bra julstjärnor i plast eller hyacinter. Sonen är allerigisk mot dom levande så det är bra att det finns i plast. Sen så håller dom bra många år också...om nu inte mina odågor till hundar vill lukta och smaka på dom. Det händer ju lite nu och då *L*.

Just tusan...ska ju på julbord med underbara Anders jobb på fredag. Bäst att börja med att bättra på hårfärgen då ;). Full fart mot badrummet...

söndag 15 november 2009

O regnet det bara öser ner...

Skönt så skönt med regnet som strilar ner över håret så det klibbar fast runt munnen och på kinderna när jag är på tur med hundarna. Tur det inte är kallt, runt 6 plusgrader är helt OK för mig.
Varför jag inte tog på mig regnstället?
Det undrar jag också. Hundarna hade sina regntäcken på och jag brukar ta på mig ordentligt... Men jag har tankarna på annat håll mest hela tiden känns det som. Jag försöker verkligen gå framåt men det går tungt.
Något som lyser upp min tillvaro är ett underbart barnbarn med namn Emma. Hon är nu 1 vecka.


Mitt tredje barnbarn sen oktober i fjol och väntar det fjärde innan lucia. Det är såå himla roligt med dom små liven så jag önskar att jag slapp jobba. Bara gosa hela dagarna i ända.
Det förstår väl alla att jag egentligen inte har tid att jobba med så många skatter att ta hand om *L*. Men jag måste ju. Tur jag har lediga dagar i alla fall.

Det jag skrev i förra inlägget o arbetskamrater...jag menade INTE att klaga på arbetskamraterna jag har. Bara att vi är många som ställer stora krav på blivande partner men glömmer att kolla arbetskamrater när vi söker nya jobb. Dessutom så vill jag ha mer tid med min kärlek än med jobbet *L*. Tonåring som jag är, eller? Bara så himla förälskad...fortfarande efter snart 2 hela år. Som om det skulle vara något.
Min lillasyster är hopplöst förälskad i sin man så hon inte vet vilket ben hon ska stå på. (Nu ler jag för fullt). Dom har bara varit tillsammans i 27 år...
Det kallar jag kärlek. Vem vill vara mer på jobbet än med sin kärlek då?

Nu blir det full fart resten av dagen med matlagning och symaskinen. Laga, laga, laga...mat och kläder. Skönt att ha färdig mat i frysen. Och en massa kläder som behöver en liten söm här eller där eller ny dragkedja eller så. Sen ikväll då ska jag sticka det minsta sockar jag någonsin gjort. Till liten Emma. Och Fabian må få ett par också, och Ellinor. Fast hon borde ha halkisar då hon går för fullt nu. Den blivande Eddie får vackert vänta tills han är synlig för oss alla.
Hmm, tror jag ska ta mormor/farmor ledigt 1 år eller 2... Undrar just om chefen gillar det? Måste nog kolla lottoraden först *L*.

lördag 7 november 2009

Allt går så himla sakta

Det sitter liksom i sirap. Baksidan på livet är ingen höjdare. Ett steg i taget mot framåt, helst utan att behöva gå tillbaka till ruta ett.

Ska ta mig i kragen och försöka återgå till det normala igen, vad nu räknas som normalt. Det är ju mest en tolkningsfråga.
Sätt dig ner och fundera på vad som är normalt för dig. Tror du att det är normalt för din granne, arbetskamrat, skolkamrat osv? Rätt skoj tanke faktiskt. Jag har filosoferat mången gång under täcket när jag har sovmorgon.

En tanke. Varför kämpar alla yngre tjejer att se äldre ut än vad dom är för att om några år senare vilja se yngre ut än dom är?

En annan. När jag ska välja partner ska jag ställa alla möjliga krav och kriterier för att det ska hålla livet ut. Men arbetskamrater då? Som i alla fall jag tillbringar mer vaken tid med än min käretsta. Dom kollar jag inte in vilka dom är, bara jobbet passar så är jag nöjd. Känner ni igen er? Tror jag måste börja kolla blivande arbetskamrater bättre än min kärlek...eller?

Jag har fått 2 underbara paket denna vecka. Ett med garn och thé ifrån Lotta Asklander. Tack och tack för det. Ska avnjuta en kopp thé på tisdag när jag är ledig, och fundera på garnet. Har en plan för det, ska se om jag har tid också. Helst före jul.









Det andra paketet har jag inte hunnit fota ännu, men det innehöll ett jättehärligt knalligt rosa silkesgarn och ett vitt likaledes. Det är resultat av ett byte med min bloggkompis Margita.
Skojsigt, skojsigt. Det har aldrig hänt om jag inte halkat in på http://www.stickamera.se/ .
Jag har funnit många goa vänner genom cybervärlden, helt otroligt berikande.

Det är bara sååå himla skojsigt med alla vänner. Tack för att ni finns.