torsdag 31 mars 2011

EFTERLYSNING

Jag grunnar på vad det blivit av en del människor som jag känt i mitt liv.
Jag flyttade ju till Sundsvall 1976 då jag var tretton år.
Slutade alltså årskurs 7 i Häggvik, Stockholm för att börja 8:an i Sundsvall.
Jag lämnade alla mina klasskompisar som jag haft sedan 1:an.
Tråkigt.
Årskurs 1-6 gick vi i Bagarby skola.


Vi skildes åt med löften om att vi skulle hålla kontakten och hälsa på varandra.
Men hur lätt är det när man är 13-14 år?

Idag skulle det funka då det datorerna gjort det möjligt att hålla kontakt på annat sätt.
Likaså kostar det inte skjortan att ringa till annan ort.
På den tiden var det ju "rikssamtal".
Ojojoj, nu låter jag gammal också.

Jag söker mest efter några av mina "gamla" tjejkompisar.

Lena Karlsson
Lena Persson
Pia Westford
Maria Göthberg

Maria G är inte en klasskompis men vi bodde i portarna bredvid varandra och jag var lite hemligt småkär i hennes storebror.
Det har gått över sedan länge, länge :D.

Någon som känner igen sig eller känner någon av dom kan väl vara så vänlig att maila mig?
Jag skulle bli så himla glad.
Mailadressen finns ju här på bloggen.

Söker även en brevvän som jag tappat kontakten med när det var lite kaotiskt i mitt liv.
Det är så där en 4-5 år sedan vi slarvade bort varandra.
Har sänt brev till adressen jag har men får tillbaka dom.

Janet Karlsson från Linköping.

Hon bodde där när vi brevväxlade och jag träffade dig en gång när jag var på besök i Linköping.
Hon är i min egen ålder, mamma till 2 döttrar, älskar blommor och katter.
Jag vill så gärna få kontakt med Janet igen.

Hoppas på lite tur nu.

söndag 13 mars 2011

BETTY BOOP


Har visst flyttat in för gott i mitt hjärta.
Så himla spännande som det var att sticka, tova och sy ihop allt till en väska.
Jag fick lov att tänka mer än en gång för att få allt att gå ihop.
Men jag är supernöjd med resultatet.
Hoppas min yngsta dotter blir lika nöjd, för det är hon som fått den.
Bara för att hon är så underbar.

Det blev nylonremmar runt om för att få lite stadga.
Bra även i botten med tanke på slitaget som brukar bli där.


Klart det ska vara foder med Betty Boop.
En kraftig dragkedja som förhoppningsvis ska hålla klåfingriga typer ur väskan.



Ett par fickor för smått och gott skadar aldrig.


Sen kunde jag inte motstå denna stuvbit i vintras när jag såg den.
Men det blir nog ingen fler tunika i den modellen då jag tyckte den var i krångligaste laget.
Fast jag blev rätt nöjd med slutresultatet ändå.
När jag tänker efter så här i efterhand så vet jag vart jag gjorde det svårare än det var i mönstret.
Hmm, måste kanske pröva en gång till för att se om jag har rätt i min tanke.
Får se om det blir en till eller om andra projekt tar all min tid.
Jag har i och för sig ett stickprojekt på G men...det är hemligt än så länge.
Blir nog bilder på det framöver.

onsdag 2 mars 2011

Lördagsmys av högsta klass

Det hade jag och min underbara Anders i lördags.
Vi åkte en sväng till Gnarp för där var det veteranbilsdelarsmarknad (vilket ord :D),
och en hel del loppisprylar.
Vidare där ifrån så stannade vi till i min "godisbutik".
Ojojojoj vad jag shoppade loss.
Dels fann jag ett gäng billiga stuvar,
dels ska jag ju på två bröllop i sommar och vill ha något snyggt på mig då,
dels ska jag färdigställa mina väskprojekt till mina töser.
Kunde dock inte motstå det giraff-färgade tyget och det stod INTE på inköpslistan.
Nåja, min vår är ju räddad, nu behöver jag inte fundera på att gå ut.
Bara sitta inne och bli glåmig och blek.
Hahahaha, näää, jag gillar att vara ute så det är nog ingen fara med det.
Mina fyrbenta grabbar gillar också att vara ute.


Liten Ivykicka var med på middagsbesök hos oss under lördags eftermiddagen och kvällen.
Det är tufft att åka till "mormor".
Tur att "morbror" har rätt stora händer som kan hålla huvudet på plats.
Märkligt det där, dom hade aldrig setts och ändå var det till hans knä och famn Ivy skulle.
Nu var han ju inte så värst nödbedd över att hålla henne heller.
Blev en och annan kommentar om att en sån skulle vi ha.
Det får tiden utvisa, just nu har jag fullt i mina händer ändå.
Två händer och två hundar, det räcker mer än väl för mig.


Sen finns det ju dom som verkligen älskar att hålla igång.
Som lilla fröken Emma.
Fast hennes föräldrar sa att hon gick på sockerruset av chokladpannacottan som serverades till dessert.
Märkligt det där, 86% choklad, grädde och gelantin.
Bär som dragit i en gnutta mörk rom och lite, lite honung.
Kan man få sockerrus av det?
Njaa, jag tror inte det, men merbegär får man :D.
Tösen hade redan slukat sin portion och satte siktet på morsan´s eventuella rester.