tag:blogger.com,1999:blog-4717314329553280251.post4868546688805552247..comments2023-04-29T17:13:28.442+02:00Comments on Mitt CL: När det ingen ork finns i kroppen...vad gör man då?Mitt CLhttp://www.blogger.com/profile/12497547187019555519noreply@blogger.comBlogger5125tag:blogger.com,1999:blog-4717314329553280251.post-36564883362429706742010-03-20T00:25:25.987+01:002010-03-20T00:25:25.987+01:00Jag tror jag förstår hur du känner dej.Det enda rå...Jag tror jag förstår hur du känner dej.Det enda råd jag kan ge dej , är att du stannar hemma och stänger av alla måsten utom hundarnas promenader, givetvis. Det är inte lätt, men nödvändigt! Man känner sej helt värdelös för att man inte gör någon nytta, men kan man bara stänga av dom känslorna ett tag, så att både kropp och själ får vila, har man ju lättare att återhämta sej. Jag hoppas du har någon att tala med, det brukar också underlätta! Ett tips är att bara koncentrera sej på att andas med djupa andetag och inte snabba ytliga. Bar en sån enkel sak brukar få i allafall mej att slappna av och somna. <br />Jag önskar dej allt gott! //anetteAnettehttps://www.blogger.com/profile/05444982116598683245noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4717314329553280251.post-28491730238661306952010-03-19T00:50:09.432+01:002010-03-19T00:50:09.432+01:00Usch då, låter inte bra det där. Du skulle nog beh...Usch då, låter inte bra det där. Du skulle nog behöva ta en paus ett tag. Man får ju vara sjukskriven en hel vecka utan läkarintyg. Och en vecka kan göra underverk. Tycker du ska utnyttja den möjligheten. Man behöver faktiskt inte ha 42 graders feber och i stort sett ligga för döden för få lov att stanna hemma och vila upp sig.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4717314329553280251.post-79905525440007579472010-03-18T18:24:12.931+01:002010-03-18T18:24:12.931+01:00Nu börjar jag att blir orolig för dig.
Du får tänk...Nu börjar jag att blir orolig för dig.<br />Du får tänka på dina barnbarn och våren då blir du nog varm inombords och gott humör.<br />Stor tröstkram GinaAnonymoushttps://www.blogger.com/profile/06148914352677740507noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4717314329553280251.post-87529831717957473052010-03-18T17:49:24.068+01:002010-03-18T17:49:24.068+01:00Tack för garn och te. Hann bli lite orolig, men al...Tack för garn och te. Hann bli lite orolig, men alltid lika kul att få ett litet paket med garn, eller hur? Tack ännu en gång. /SannaSannahttp://katten-i-garnet.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4717314329553280251.post-65938245397694517192010-03-18T17:22:46.367+01:002010-03-18T17:22:46.367+01:00Jag undrade vad du hade tagit vägen nu förstår ja...Jag undrade vad du hade tagit vägen nu förstår jag. Har det hänt något tråkigt eller är det allmän håglöshet. Tur att du har dina hundar de brukar känna på sig och försöka muntra upp. Det enda jag kan säga är att våren är på väg kanske den kan få dig på bättre humör. Kram MargitaMargitahttps://www.blogger.com/profile/11331956476743044167noreply@blogger.com