En annorlunda fågelskådning

Stornäsets träskmarker breder ut sig, fuktigt, kyligt, vilt och fullt av mystik.

Åh se där, där är han ju, min prins.

Kysser dig gör jag sen, sen när jag är klar med dagens utforskning.

 Ett par ensamma fjädrar fladdrar i vinden som är rätt hård men inte obehaglig.

Den, vinden, för med sig den underbara doften av salt och tång rätt in i min näsa.

Jag bara står still, njuter och låter lungorna fyllas med havsluften gång på gång tills jag känner mig lika fri som en av alla dessa individer som bosatt sig här i våtmarken.

 Men även denna underbara plats har sina mörka sidor.

Men vackra sidor på sitt sätt.

Efter en lång tur med lite annorlunda syn på fågelskådning så börjar tiden bli mogen för hemfärd.

Min prins väntar ju på att jag ska ge honom liv...

...men...hur kunde detta ske?

 VEM?

Vem glömde STÄNGA grinden???