lördag 20 mars 2010

Tack alla goa vänner för att ni finns



Att veta att ni finns alla ute i vida världen kan göra underverk. Jag tar en dag i taget och tänker nog snart fylla halva cybervärlden själv.

Jag har en liten, liten dunge där jag rastar mina hundar 1-2 gånger om dagen. En sån där kiss och bajs hörna ;D.
I höstas fann jag en liten lysticka på en liten klen rönn (som nog blivit övergödslad).
Lysticka är en slags träsvamp som växer på älggnagda eller halvdöda rönnar och i sällsynta fall på björk. Med lite pyssel och gifter (ammoniak) så blir det en underbar lilafärg på ullgarn av den. Men det är sååå svårt att finna nog av den lilla lejongula svampen.
Så jag blev jätteglad när jag fann på en så här mitt i stan liksom. Lade den till samlingen i hopp om att jag ska hitta mer när snön börjar tina bort.

I vilket fall som helst så fick nog mina hundar lov att gödsla lite mer därinne en dag. Det hade blåst rätt bra dagen innan så flera tunga grenar från träden hade fallit ner.
Där gick jag och surade...men vad tusan...hmm...björk?
Ut i djupsnön i gympadojerna (jo, jag låtsas att det är riktigt vår)...slurp, sa det, så hade jag snö upp till halva vaden.
Jo men visst är det...nää...joo...jag dök ner i snön o slet upp en stor gren och där satt den. Den med stort D. Jösses o kära nån, jag har aldrig sett så stoooor lysticka och ännu mindre på björk.
Vad ska jag med landet till när gobitarna växer i stan? Nåja, luften är trevligare på landet.


Dom jag funnit på förr har varit på sin höjd en centimeter.

2 kommentarer:

  1. Ta det som ett omen.
    Kram Margita

    SvaraRadera
  2. Vilken lycka !!!

    Jag säger som Margita det är nog ett omen.

    Nu hoppas jag på vår massor av vår. Behöver sol för ork.
    Nä nu ska jag kika vidare på millenium och sedan i säng.Ska upp vid halv fem i morgon och åka ner till Sandviken på tävling.
    Kramen
    / hon på andra sidan staden

    SvaraRadera