Fotoövningar del 1

Jag har läst, tryckt på knappar, bläddrat i menyer, läst mer, tryckt ännu mer och bläddrat oändligt mycket.
Nu börjar det arta sig.

Vad för något?

Jo, jag har gett mig den på att lära mig kameran som har en massa funktioner för bra bilder.
Så jag slipper bli så arg varje gång jag får en halv hund på bilden, eller en bit av mina barnbarn, eller så ser dom ut som skuggor.
Sen så gillar jag riktigt skarpa närbilder på växter av alla de slag.


Min nyinköpta pelargon.


Funderande trio, fast det är bara min tåspets och lite av knäet som syns.

Jag kan då bara inte låta bli att älska denna hund så in i vassen.
Fast han har lite problem med humöret mellan varven.
Men jag trivs med honom och han med mig.

Här har jag lyckats fånga mina yrväder i flygande fläng.
Man ser att Acke, den ljusa, faktiskt blundar.
Har det varit innan allt idogt pluggande av manualer så har dom blivit som spöken, bara skuggor eller helt otydliga.

Det är så himla skoj så nu lär väl kameran växa fast i ögat på mig.
Fast det så klart...jag har ju läst och även prövat att fota utan att klämma fast kameran i ögat.
Det finns ju en underbar manick som visar bilden i en lite ruta.
Hur enkelt som helst.
Nu när jag ÄNTLIGEN funnit ut en massa specialare.