tisdag 4 oktober 2011

Mormor/hundrädd barnbarndialog i bilen med hundar

Efter en lång, lång jobbhelg (som faktiskt flutit på bra tack vare bra kollega) så gjorde jag "helg" kl 17:00 på måndag eftermiddag.
Hem i all hast under rusningstrafik och rastade hundarna små ( 80 cm höga och ca 45 kg tunga).
In med dom i bilen för att hämta MIN kronprinsessa (första barnbarnet som snart fyller 3 år).
Jag ville "låna" henne över natten.
Det är sååå himla bra att ha någon att skylla på för att slippa alla måsten.
Hon är ju lite hundrädd efter någon incident med annan hund än mina (tack och lov).
Jag talade om och visade att mina "småhundar" satt ordentligt bakom galler längst bak i bilen och hon åker ju längst fram i sin "stortjejbilstol".
Jag har en en gammal 245:a, vilket är lika med mycket utrymme.
Efter några kilometer så börjar min yngre hund att gnissla lite.
-Ooooh, säger barnbarnet.
-Ingen fara, svarar jag, han låter så där ibland.
Ytterligare 500 meter så kommer det mer ljud från hunden och protest från det lilla barnet.
- Äääsch då, säger mormor (jag), han är en riktigt gnällspik. Han är lite larvig när han åker bil.
Det blir en stunds tystnad.

- Mormor?
- Ja.
- Då kan vi använda en hammare på honom.


Va?!?!?!!!!
-Ja men han är ju en gnäll spik.


Varför är det inte förbjudet att köra sina barnbarn i bil?
Jag bara undrar.
Jag skrattade så tårarna rann.
Vilken trafikfara jag blev.


- Näää, svarar jag, då blir han nog ledsen.
-Man kan ha en hammare på en spik, kommer det snusförnuftigt från min högra sida.

Vad svarar man på det då?

1 kommentar: