Saker och ting som gör livet glatt

Ibland så känns livet lite motigt.
Vad händer då?
Jo, det dimper ned ett paket med posten.
TILL MIG!
Vad kan det vara då tro?

Ja men kolla in alltså.
Hahaha du är för underbar Susanne Larsson.
TACK OCH TACK.
Nu ska det bakas knäckebröd och ätas choklad.
Med tanke på att ingen avsändare fanns eller någon notis om vem paketet kom från, så var det just chokladen som avslöjade givaren.
Vi är liksom tokiga i choklad med lakrits, hon och jag.

En härlig färgkaskad kan också förgylla tillvaron.
Man blir glad av färger, i alla fall jag.
Överst till vänster, dom 3 första härvorna, är blodspindlingskivling i 1:a, 2:a och 3:de bad.
Dom 2 lila till höger på övre raden är den underbara lystickan jag funnit på mina hundpromenader, 1:a och 2:a bad.
Dom undre är misslyckade tidigare färgningar som jag färgat över med stor blodspindling.

Tröstäta är inte heller helt fel.
Örtbakad hjortstek och gräddsås med en aning kantarellsmak.
Sötpotatismedaljong med paslternacksros.
Potatisgratäng.

Mörk chokladcheesecake pudrad med kakao och granatäpple.

Väskprojekt nr 3 alias "smurfväska"

Jag fick en förfrågan om att göra ett väska efter bilden av en mycket kär och saknad kamrat.
Jo, jag ska försöka, svarade jag.
Jag frågade om färg och fick till svar att den var röd och vit.
Enkelt, tänker jag.
Rött är ju rött, eller hur?
På en katt?
Bilden på "Smurfen" kom hem till mig och jag insåg att rött...det är väldigt många nyanser.
Nåja, vem gillar inte utmaningar?
Tack och lov för mina "misslyckade" svampfärgningsorgier jag haft.
Första, andra och tredje bad av färg som är svår att använda annars passade helt ypperligt.
Bara att ladda inför starten.

En bit på väg.
Och mitt thè har tagit slut.

Ja, ja, men nu är jag på G så mer thé blir det inte just nu.

Tänk vad det kan gå undan ibland.
Fast om jag ska vara helt ärlig så tog det nog ca 3 dagar.
Ögonen blev så trötta av dom små färgskillnaderna att jag fick ge upp.
Men nu är sista varvet gjort.

Alla trådar fästade och framsidan klar för en sväng i tvättmaskinen.

Lite mix och tricks så vips sitter han där.
I min sista höstblomning.

Undras just om han inte tog en sork ändå?

Först kommer inget eller i alla fall lite,

sen kommer massor på en gång.
Lite som ketchup.
Strålande solsken bjöd naturen på.
Tänkte ta en cykeltur i stället för att gå idag.
Men jag insåg snart att det nog var ett bra tag sedan jag cyklade senast.

Så det blev en vända runt elljusspåret.

Jag har kollat på kartan i datorn hur stigar och sånt går efter spåret.
Det finns en plats utmärkt vid namn: UTSIKTEN.
Jag fann den och utsikten också men...ja men kolla.

Förvisso så är Sundsvall en industristad men ändå.
Jag blev faktiskt en aning mållös.
Vände blicken mot höger och där, ja där var utsikten betydligt bättre.

Jag har gjort ett och annat fynd efter spåret också.
Svampfärgarnörd och lilatokig som jag är, så kan jag inte gå förbi alla rönnar med dess vissna pinnar utan att titta noga.
Om jag blev mållös innan, så fick ju skogen nu höra något slags tokjubel när jag fann dessa underbara lystickor.
Fattar ni?
Jag brukar finna på lystickor i samma storlek som den minsta på bilden.
Och nu...två jättesvampar...wooooow.
Inte konstigt att man vrålar, Shit pommes frites alltså men dra mig baklänges nä djäklar i min lilla låda, i ett och samma andetag.
Det känns som jag vunnit 10 000 kr.
Nu ska här färgas garn minsann.
Riktigt mustig lila ska det bli.

Mormor på heltid

Jo visst är jag det.
Denna vecka och nästa vecka i vart fall.
"Päronen" är ju bröllopsresa och då passade jag på att ta semester.
Lilla "sessan" fyllde ju 2 år igår och det firade vi med en sockerbomb (falsk potatisbakelse).
Kusinerna och moster kom på besök.
Det var skojsigt :D.

Eget hus har jag även dessa veckor.
Bäst för flickebarnet att få vara i sin trygga miljö.
Bra för huset att det blir bebott i dessa falska tider (inbrottsrisken).
Och nej, mitt hus där jag har adressen står INTE tomt.
Sambon och sonen bor ju kvar där med våra "småhundar".
I "sessan´s" hus bor också hundar.
Så här trött blir man sen man lekt med mormor´s storpojkar i skogen.

I morse var det frost och flera minusgrader.
När solen steg upp så blev spindeltråden så här grann.

Nu ska jag fortsätta att vara mormor.
Vi ska nog se en stund på Pippi Långstrump och sticka lite grann.
När mörkret infunnit sig, vilket är rätt snart, så gör vi en brasa i kaminen och njuter av den goa värmen och knastret som blir när lågorna slickar i sig veden.
Då blir "sessan" trött och somnar så sött.
Kvar i soffan sitter mormor fortsatt tittande på Pippi.
Ensam?
Nix, på var sida om mig har jag dom fyrbenta vännerna.
Och jag bara NJUTER och NJUTER.