fredag 14 januari 2011

Vårkänslor...

på tok för tidigt...jag vet, jag vet...men jag njuter av en dag i taget nu.

Blev en aningens sur när jag kom hem en morgon från jobbet. Varför???


Jo, för att under alla dessa snömassor som vägskottaren (traktorn) föst upp över min tomt, så finns min häck.
Ja alltså, inte den jag sitter på utan min växthäck.
Precis som om inte den mår dåligt nog ändå efter åratals vanvård.
Dessutom är den JÄVLA SNÖN FRÅN VÄGEN.
Tur nog så har varken salt eller sand förekommit men skit blir det med i alla fall.
Ska nog ta och kolla upp om eventuell ersättning om häcken kolat vippen.



Men solen visade sig så vackert och försiktigt som bara januarisolen kan.
Lite blygt och skirt men sagolikt vackert och välkomnande.



Och då smälter snön på taket.
Fast i det här fallet här nog solen fått god hjälp av för dåligt isolerad vind.
Men vackert på sitt sätt är det.
Må fundera på att göra något åt vinden till sommaren.



Skatornas bo lider inte av samma dilemma som vi människor.
Ett rejält snöskydd har dom fått.



Lika så den gamla medfarna holken.
Men jag tror faktiskt att jag ska erbjuda dessa hyresgäster en nybyggnation.
Undras just om dom nöjer sig med ett rum eller om dom vill ha två rum och kök?
Gulligullan koko...

2 kommentarer:

  1. Sjalen blev ycket uppskattad av min dotter följde med till jobbet första dagen en min dotterdotter ville ha en vit men den blir inte lika fin so din den blir virkad.

    Vi hade julklappsutdelning på Nyårsafton eftersom in dotter med familj var i fjällen under julen så in son skickade med post så den hann i tid.

    Jag väntar också på vår är för närvarande hos min särbo eftersom jag inte tar mig in i Hassela utan min sons skotthjälp och han är i Kairo.

    Kra Margita

    SvaraRadera
  2. Ja jag är hemma blev inskottad i måndagskväll av min son innan han åkte iväg på jobb jag håller tummarna att det inte snöar innan han kommer igen.

    SvaraRadera