söndag 21 februari 2010

Skiraste sjalen på gång

Efter lång idétorka så har jag satt igång med en sjal i ett underbart garn som jag fick genom thé&garnbyte från i höstas. Lättsamt mönster när det väl fastnat i skallen. Samma åtta varv som upprepas åter och åter. Skön OS-stickning.

Det svåra är att få färgerna till sina rätta fördelar i vårat trista vinterljus.








Har ett annat melerat garn från choklad&garnbyte som jag nu kommit på vad jag ska göra med. Det lutar starkt åt ytterligare en "Swallowtail". Jag tänkte ta det melerade i början där spetsmönstret är en upprepning. Sedan när det ska bli olika spetsmönster tänkte jag gå över på ett enfärgat i samma nyans som finns i det melerade...hmm...det låter inte klokt men jag har bilden i huvudet och det ser bra ut. Jag lovar :D.

Jag har varit till Stockholm på seminarium om demens- och psyksjukdomar. Mycket lärorikt. Jag hann bara hem så insåg jag vad mycket fel vi alla gör. Något att tänka på när jag står där med en vårdtagare som vägrar göra som jag vill.
Hur har jag lagt fram det jag vill ha gjort?
Mest troligt har jag utgått från min vilja. Dumt va?
Svårast är det att tänka om, men absolut inte omöjligt. Alla kan lära om, det är mest frågan om viljan.
Så jag hoppas att jag kommer bli en bättre personal nu.

Skickade iväg sonen till skolan fast han sa att han hade ont i magen. Elaka mamman kom fram i mig.
Tro inte att jag går på att du har ont, du tänker skolka...jag klipper av datakabeln om du inte åker till skolan...
Får ett sms senare där han skrivit att skolan skickat upp honom till sjukan för han har så ont. Fixar på jobbet så jag kan åka ifrån och möta upp honom på akuten. För jag trodde skolan skickade honom med ambulans. Men icke, han fick ta bussen...om han är så sjuk så han ska på akuten tycker jag att han borde i alla fall fått med sig någon från skolan. Kanske jag tänker fel...jag som inte ens trodde på honom...hmm...
Det hela slutade med operation av blindtarmen på kvällen. Nu är han mycket piggare och jag kanske tror på honom nästa gång. Fast då kanske han lurar mig...men det får jag ta i sådana fall.

3 kommentarer:

  1. Jag tyckte du lyckades bra med färgerna,

    SvaraRadera
  2. Kan inte låta bli att små le lite.
    Låter precis som något jag skulle ha sagt, jag har faktiskt tänkt tanken att en blindtarm kanske skulle spöka men inte än i allafall.
    Hoppas han mår bättre och nu har han ju inget bihang kvar att ha ont i ....
    Hoppas helgen varit bra trots kyla och snö.
    Nu ska jag krypa ner under duntäcket med en lika frusen kisse med både långärmad tröja och sockar, tror att barnbarnet har smittat mmig både med hosta och feber.
    Gnatt gnatt med dig

    SvaraRadera
  3. Höjden av otur med sonen, men vilken underbar sjal

    SvaraRadera